Röda toner & lite bildtankar...
Ibland har jag upptäckt att bilder kan behöva ligga och mogna lite i arkivet för att man ska tycka om dem och se potential i dem. Vissa bilder blir helt enkelt som man tänkt sig dem vid fotograferingstillfället och en del kan man behöva arbeta mer med i efterhand för att få fram det tänkta resultatet. Någon gång ibland händer det också att det i efterhand dyker upp något nytt man ser i bilden, något som man inte såg när man tog bilden och som kanske inte var den direkta avsikten vid tillfället.
Dessa rödtonade bilder tog jag för ganska länge sedan och det har aldrig blivit att jag satt mig och direkt tittat noggrannare på dem. Jag var faktiskt inte speciellt förtjust i dem när jag tagit dem och de blev inte alls så som jag planerat. Kommer ihåg att jag hade med mig hunden som drog i mig åt ena hållet vilket bidrog till en skakningsoskärpa i varenda bild som jag inte alls hade tänkt mig. Ibland kan det också vara frustrerande om tillfället och naturen är så fantastiskt och man inte lyckas få fram det på bilden...
Hursomhelst när jag tittade på dessa bilder såg jag alltså något nytt, något som jag inte alls sett när jag tittat på dem tidigare. Trots oskärpan är de väldigt härliga i färgerna och de kommer kanske också mer till sin rätt när de kompletterar varandra i ett kollage. Ofta upplever jag att en bild som jag anser vara "svag" ensam kan bli en bra och värdefull bild på sitt rätta ställe i ett kollage där bilderna ger styrka åt varandra i samspelet.
Nog om dessa bildtankar nu och ha en härlig helg! 
Foto: Charlotte Wångstedt.
